Bridge egentligen Kontraktsbridge är ett kortspel som utvecklats ur Whist. Bridge är en populär tävlingssport.
Det finns olika varianter av bridge, men med "bridge" menas normalt kontraktsbridge. Andra former av bridge är t ex Auktionsbridge och Bridge-Whist.
Vanligen bildar fyra personer två par som spelar mot varandra. De två som spelar ihop kallas för ett par. De fyra spelarna kallas Nord, Öst, Syd och Väst. Nord och Syd bildar ett par och Väst och Öst det andra.
Det finns också varianter av bridge för olika antal spelare. En vanlig form är lagspel då två par bildar ett lag som spelar mot andra lag, ofta i seriespel, t.o.m. i landskamper och olympiader. Ofta finns ett tredje par som avbytare i laget.
Bridge är ett sticktagningsspel som föregås av en ofta komplicerad budgivning. Paret bjuder dels antalet stick de tror sig kunna ta, dels vilken färg som ska bli trumf eller om man vill spela utan trumf så bjudes sang.
Färgernas rangordning från högsta till lägsta är ♠, ♥, ♦, ♣.
Esset är det högsta kortet och tvåan det lägsta. Ess, Kung, Dam och Knekt kallas för honnörer, 10, 9 och ibland även 8 kallas för mellankort och de övriga är loppor, lankor, busskvitton, slask, hackor m.m.
Efter det att budgivningen är färdig, blir den spelare i paret som har bjudit det högsta kontraktet och först bjudit den spelade färgen spelförare och dess partner blir träkarl. Detta innebär att partnerns kort läggs synliga på bordet när utspelet gjorts. Spelföraren spelar sedan även dessa kort. Spelaren till vänster om (efter) spelföraren spelar ut det första kortet.
| De 35 aktiva buden | ||||
| 1 ♣ | 1 ♦ | 1 ♥ | 1 ♠ | 1 sang |
| 2 ♣ | 2 ♦ | 2 ♥ | 2 ♠ | 2 sang |
| 3 ♣ | 3 ♦ | 3 ♥ | 3 ♠ | 3 sang |
| 4 ♣ | 4 ♦ | 4 ♥ | 4 ♠ | 4 sang |
| 5 ♣ | 5 ♦ | 5 ♥ | 5 ♠ | 5 sang |
| 6 ♣ | 6 ♦ | 6 ♥ | 6 ♠ | 6 sang |
| 7 ♣ | 7 ♦ | 7 ♥ | 7 ♠ | 7 sang |
Budgivningen föregår spelet och bestämmer såväl trumffärg som hur många stick den spelförande sidan ska ta. Spelarna i ett par kommer inbördes överens om budens betydelser, vilket gör att de kan utbyta information om styrka och fördelning på sina kort och därmed kunna hitta rätt nivå och trumffärg för spelföringen.
Given står först i tur att bjuda, och sedan fortsätter budgivningen medsols. När en spelare är i tur i budgivningen kan personen i fråga välja mellan följande:
Ett bud har ett siffervärde mellan 1 och 7 och anger också en färg eller sang. Till budets värde läggs 6 (den sk. boken) för att få fram hur många stick den spelförande sidan ska ta. Blir slutbudet 4 ♠ ska spelföraren alltså ta 10 (4 för budet + 6 för boken) stick med spader som trumf.
När ett bud följs av tre pass är budgivningen slut, och det senaste budet bestämmer vilket kontrakt som spelas. Undantaget är om budgivningen inleds med tre pass i rad, då den fjärde spelaren får chansen att öppna budgivningen. Den i paret som bjöd den färgen först blir spelförare. Skulle en budgivning inledas med 4 pass får båda paren 0 poäng och en ny giv spelas.
Vid budgivningen används ofta budlådor (se bild), men finns inga sådana till förfogande kan buden avges muntligt.
| Syd | Väst | Nord | Öst | Syd är spelförare i 2 ♠, eftersom denne bjöd spader först i paret Nord-Syd, som vann budgivningen. 2♠ blev slutbud, eftersom det följdes av tre raka pass. Notera också att Syd kunde bjuda 1♠ över Nords 1♣ eftersom spader är en högre färg än klöver, men att väst var tvungen att bjuda 2 ♥ då hjärter är en lägre färg än spader. |
| pass | pass | 1 ♣ | pass |
| 1 ♠ | 2 ♥ | 2 ♠ | pass |
| pass | pass | ||
Systemet täcker upp alla parens bud och oftast finns det också olika signaler under försvarsspelet, där ett kort från en av spelarna kan visa olika saker om dennes hand t.ex. beroende på om det är högt eller lågt; jämnt eller udda.
De olika budens betydelse kan vara naturliga eller konventionella.
Ett naturligt färgbud visar minst 4 kort i den bjudna färgen, medan ett konventionellt färgbud kan visa t.ex. en stark hand, visa ett visst antal kort i en annan färg, eller fråga den andra spelaren efter mera information. Ett konventionellt färgbud behöver alltså inte visa något om den bjudna färgen överhuvudtaget.
Ett naturligt sangbud visar en jämn hand utan någon allt för lång eller kort färg. Ett konventionellt sangbud visar t.ex. 2 långa färger eller frågar efter antalet ess på den andre spelarens hand.
Exempel på vanliga system är Modern standard och SAYC.
Motståndarna får alltid fråga ett par om deras system, t.ex. vad ett bud betyder och vilka signaler paret använder när de är försvarare. Frågorna måste alltid besvaras så fullständigt och korrekt som möjligt. Ofta används dessutom deklarationskort, som helt enkelt är ett eller flera papper där ett pars system är beskrivet.
13 stick spelas, och den som vinner ett stick spelar ut till nästa. Vinner spelföraren ett stick på handen måste denne spela från handen, och vinns sticket på bordet måste nästa stick också påbörjas därifrån. Ess är högst och två är lägst i varje färg. Det är tvång på att följa färg, men skulle någon av spelarna ha slut på den färg som spelats ut får spelaren antingen saka valfritt kort eller trumfa (om det finns en trumffärg). Trumfar en eller flera spelare vinner den som spelat det högsta trumfkortet sticket.
Om den spelförande sidan tar så många stick som budgivningen bestämde eller flera får den spelförande sidan poäng enligt en speciell tabell. Tar den spelförande sidan däremot färre stick än vad de åtagit sig genom budgivningen får motståndarna poäng enligt en liknande tabell.
Бридж | Bridge (kortspil) | Bridge (Kartenspiel) | Contract bridge | Bridge | Bridge | ברידג' | Bridzs | Bridge (gioco) | コントラクトブリッジ Bridge | Bridge | Bryd%C5%BC | Bridge | Бридж | Contract bridge | Briç | 橋牌 | Kortspel