Flores.gif | Flower anatomy.pngns blomma.]] Blomma är den del av fröväxterna som är avsedd för fortplantning. Blommans funktion är att producera frön. Blommor är ofta färgglada eller doftande för att locka till sig insekter så att de kan bli pollinerade.

I en ring innanför kronbladen sitter de hanliga organen som kallas ståndare. De kan vara olika många beronde på art och består av ett skaft, som kallas sträng, och en knapp som är toppen på ståndaren. Ståndarna är ofta fria men kan vara hopväxta vid basen. Sterila ståndare, utan pollenbildande funktion, kallas staminodier. Knappen är i regel skild i två knapphalvor, vars fäste kallas konnektiv. Knappen innehåller pollenkorn och öppnar sig när dessa är mogna. Pollenkornen kan spridas från en blomma till en annan med hjälpa av exempelvis vinden eller insekter.

Mitt i blomman finns det honliga organet, som består av en eller flera pistiller och längst upp på pistillen sitter det klibbiga märket där pollenkornen ska fastna. Under märket på pistillen finns ofta ett smalt skaft som kallas stift. Längst ner på pistillen sitter en förtjockning som är fruktämnet med fröämnen inuti. Efter befruktningen växer fruktämnet till och bildar den färdiga frukten med frön i. I många fall består denna frukt endast av ett fröhus och saknar en omgivande köttig del som exempelvis äpple, apelsin och plommon har.

Stödblad kan sitta vid blomskaftets bas och blad på själva skaftet kallas förblad. Blomaxeln är den del där skaftet övergår i blomman. Blommans blad sitter vanligen i två kransar och kallas hylleblad. Hyllebladens placering i förhållande till fruktämnet varierar inom olika familjer och man brukar tala om översittande, kringsittande eller undersittande hylle.

De kan ofta skiljas i foderblad och kronblad. De enhjärtbladiga växterna har ofta två kransar med tre blad av likartat utseende, vilka brukar kallas kalkblad. Foderbladen är ofta gröna, fria eller hopväxta. Kronbladen är i regel färgade och fungerar som skyltorgan för pollinerande insekter. Kronbladen kan vara fria från varandra eller hopväxta, som exempelvis hos klockväxterna. En del blommor har sporre.

Blommorna kan indelas i tre symmetrigrupper. Man kallar en blomma radiärsymetrisk om man uppifrån kan dela den i två lika delar, tre eller flera gånger genom centrum. Exempel är flertalet fetbladsväxter. Bisymmetriska blommor med endast två symmetriplan är typiskt för exempelvis korsblommiga. Blommor med endast ett symmetriplan kallas zygomorfa, exempelvis lejongapsväxterna och ärtväxterna.

Hos frukter omvandlas blomman till en frukt efter befruktningen. Hos falska frukter, som äpple och päron, där "frukten" egentligen är en uppsvällning på grenen finns en rest av blomman kvar. Denna rest kallas fluga.

Växtanatomi

མེ་ཏོག་ | Flor | Květ | Blomst | Blume | Flower | Floro | Flor | Fleur | Flor | פרח | Bunga | Floro | Fiore | 花 | 꽃 | Flos | Žiedas | Xōchitl | Bloem (biologie) | Blome | Kwiat | Flor | Цветок | Flower | Cvet | Kembang | ดอกไม้ | Квітка | 花 | Hoe