| Belgium coat of arms large.png | |
| (om flaggan) | (om statsvapnet) |
Belgien är ett mycket tätbefolkat land i nordvästra Europa. EUs högkvarter, med sessionslokaler för EU-parlamentet och kontor för EU-kommissionen, ligger i huvudstaden Bryssel. Här finns också NATO:s högkvarter. Belgien är ett flerspråkigt land. Nederländska, franska och tyska är de officiella språken.
Belgien var under medeltiden, tillsammans med bland annat nuvarande Nederländerna, en del av det Tysk-romerska riket. Det nuvarande nederländska språket räknades då som inte mer än lågtyska dialekter. Sedan Nederländerna som habsburgska arvländer tillfallit den spanska kronan utbröt småningom uppror, och Nederländerna lyckades frigöra sig från det spanska väldet. När Belgien efter napoleonkrigen blev självständigt utgjordes grunden för statsbildningen av att större delen av nuvarande Belgien beboddes av romerska-katoliker och till del av franskspråkiga valloner, medan nuvarande Nederländerna huvudsakligen var reformert och utan franskspråkig minoritet.
Under det koloniala tidevarvet var även Belgien i besittning av ett mindre antal kolonier, i första hand Belgiska Kongo med näraliggande Ruanda-Urundi (nuvarande Rwanda och Burundi). Belgien hade genom flamländarna under 1700-talet ett kortlivat och föga framgångsrikt ostindiskt kompani. Det belgiska styret av kolonierna, framförallt Kongo, kantades av brutalitet och exploatering av människor och naturtillgångar. Det har bland annat skildrats i Joseph Conrads bok Mörkrets hjärta.
Under 1950-talet började avkoloniseringen där bl.a. Kongo blev självständigt 1960. Banden till Kongo och Afrika finns kvar. Det bor bl.a. många personer med rötterna i kolonierna i dagens Belgien. Vid samma tid började det stora engagemanget inom EG/EU där Belgien var ett av grundarländerna. Belgiens huvustad Bryssel är EU:s maktcentrum. 1957 var Bryssel värd för världsutställningen och man skapade Atomium.
Belgiens geografiska läge skapade nya arbetstillfällen i efterkrigstidens Europa där bl.a. Volvo etablerade en fabrik i Ghent.
Under 1980- och 1990-talet växte sig det separatistiska politiska partiet Vlaams Blok (senare Vlaams Belang) till ett av de största i Flandern.
I Flandern har regionen ansvar för både det som ingår i den nederländskspråkiga gemenskapen och regionen. Bryssel ingår både i den nederländskspråkiga gemenskapen och i den franskspråkiga. De tyskspråkiga medborgarna i östra Vallonien utgör den tyskspråkiga gemenskapen.
Den federala regeringen, formellt nominerad av belgiens kung, måste ha förtroendet av deputeradekammaren, och leds av en premiärminister. Antalet personer som talar nederländska och franska bland regeringens ministrar måste vara lika, detta beskrivs av den belgiska konstitutionen. Monarken (kung eller drottning) är statsöverhuvud, men har begränsad makt. Den verkställande makten ligger hos premiärministern och Belgiens olika lokala regeringar. Den juridiska och rättsliga makten bygger på civilrätt och är utvecklad från Code Napoléon.
King Albert II of Belgium 2.jpg, Belgiens konung]] Belgiens nuvarande konung, Albert II, efterträdde Baudouin I 1993. Efter 1999 års val fick Premiärminister Guy Verhofstadt (VLD) uppdraget att bilda regering och skapade en koalitionsregering bestående av sex partier, från de liberala, socialdemokratiska och gröna blocken. Denna regering blev känd som "regnbågsregeringen" och var den första regeringen sedan 1958 utan representation från kristdemokraterna. Efter 2003 års val fick Guy Verhofstadt fortsätta som premiärminister och skapade en koalition bestående av fyra partier. 2004 blev det då största partiet (i det årets regionsval), Vlaams Blok upplöst pga att det blev klassat som ett rasistiskt parti. Istället bildades ett nytt parti, Vlaams Belang, med viss nedtonad retorik.
Europas länder | Monarkier | Belgien
België | Belgien | Belchica | Belgium | بلجيكا | Bélxica | Бэльгія | Белгия | বেলজিয়াম | Belgija | Bèlgica | Belgie | Бельги | Gwlad Belg | Belgien | Belgien | Βέλγιο | Belgium | Belgio | Bélgica | Belgia | Belgika | بلژیک | Belgia | Belgiä | Belgique | Bèlg·ique | Belgjiche | Belgje | An Bheilg | A' Bheilg | Bélxica - België | בלגיה | Belgija | Bèljik | Belgium | Belgica | Belgia | Belgia | Belgía | Belgio | ベルギー | belgis | Belgia | ბელგია | 벨기에 | Belçîka | Pow Belg | Belgia | Belsch | Belsj | Belgija | Beļģija | Белгија | Belgium | बेल्जियम | Belgium | Belgium | Belgien | België | बेल्जियम | België | Belgia | Belgia | Belgique | Belgica | Бельги | Belgia | بلجيم | Bélgica | Belgia | Belgia | Бельгия | बेल्जियम | Belgiu | Belgia | Belgija | Belgium | Belgicko | Belgija | Belgjika | Белгија | பெல்ஜியம் | ประเทศเบลเยียม | Belhika | Belçika | Бельгія | Bỉ | Beldjike | 比利时 | Belgien