article

Armenien är en stat i Kaukasien i västra Asien; det räknas dock ofta kulturellt och politiskt till Europa. Landet gränsar till Georgien, Turkiet, Azerbajdzjan och Iran.

Historia


Armenien är en mycket gammal nation med rötter i antiken. Armenien som land omnämns för första gången i historien av den persiske kungen Darius I, i hans kilskrift om erövringen av landet. Armeniska nationen har sin vagga i området runt sjön Van. Genom att ligga i korridoren som sammanbinder Asien med Europa har Armenien och dess kultur färgats stark av dessa två världar och förvandlats till "en smältdegel var i de två världarnas kultur har gett upphov till en säregen blandning av dessa två".

Armenien har upplevt fyra kungadömen: dynastin Artashisian (190 f.Kr. - 12 f.Kr.), dynastin Arshakounian (53 e.Kr. - 423), dynastin Bagratouni (862 - 1045) och dynastin Roubinian (1187 - 1375), som i skilland mot de andra kungadömen som regerade på det Armeniska höglandet, grundades i Kilikien, vid Medelhavskusten och blev en viktig allierade för de latinska staterna under korstågen.

Landet blev ortodoxt kristet år 301 e.Kr. och en del av den orientaliskt ortodoxa kyrkan. Armenien var det första landet som antog kristendomen som officiell religion. Som Armeniens apostel och grundaren av den armeniska kyrkan nämns martyrerna Judas Taddeus och Bartolomaios medan Gregorius Upplysaren anses som Armeniska Apostoliska kyrkans förste katolikos (ärkebiskop).

Den 24 april 1915 inleddes i dåvarande Osmanska riket en deportation och utrensning av armenier. Detta innebar att mellan 250 000 och 2 miljoner armenier och andra kristna dödades och att ytterligare ett flertal tvingades på flykt. Än idag finns diskussionen mellan armenier och turkar om det som pågick under de åren och Turkiet erkänner inte de angivna händelserna. Se vidare armeniska folkmordet.

Dagens Armenien utgör egentligen endast periferin i det historiska Armenien som förutom nuvarande område även omfattade delar av dagens östra Turkiet, med centrum för den armeniska nationen runt sjön Van. Den första republiken Armenien utropades den 28 maj 1918 och enligt freden i Sèvres år 1920 skulle landet bli självständigt. Avtalet nullifierades dock av freden i Lausanne som tvingades fram av den nya republiken Turkiet, under Mustafa Kemal Atatürks ledning, som vägrade godkänna avtalet i Sèvres. År 1922 intogs Armenien av ryska bolsjeviker och den 2 december 1922 delades det mellan Turkiet och Sovjetunionen. År 1936 bildades den armeniska sovjetrepubliken.

Armenien förklarade sig självständigt den 23 augusti 1990 efter Sovjetunionens kollaps och tog då avstånd från kommunismen; landet erkändes 21 september 1991. 1988, tre år innan Sovjetunionens kollaps, krävde den högsta sovjeten Nagorno-Karabach att denna autonoma enklav skulle brytas ut ur sovjetrepubliken Azerbajdzan och anslutas till Armeniska SSR. Beslutet avslogs både av sovjeten i Baku och i Moskva. Oroligheterna ledde till en blodig väpnad konflikt som varade fram till 1994 då ett eldupphör trädde i kraft. De armeniska styrkorna i Nagorno-Karabach (varken Armeniska SSR eller republiken Armenien har officiellt varit aktivt inblandat i konflikten) lyckades säkra sin självständighet och inrättade en buffertzon runt regionen. Sedan 1994 har den så kallade Minsk-gruppen inom OSCE, med USA, Ryssland och Frankrike i spetsen, agerat som medlare i försök för att lösa dödläget.

Geografi


Armenien ligger i Mindre Asien, mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Armenien, som saknar kust, gränsar i norr och öster till Georgien och Azerbajdzjan samt i söder och väster till Iran och Turkiet.

Terrängen är i huvudsak bergig med brusande forsar och få skogar. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Armeniens högsta topp är Aragats, 4 095 meter över havet.

I mellersta Armenien ligger den 1 230 km² stora Sevansjön.

  • Lägsta punkt: Debedfloden (400 meter över havet)
  • Naturtillgångar: små mängder av guld, koppar, zink

Provinser

ArmeniaNumbered.png Armenien är indelat i 11 provinser (marzer):
  1. Aragatsotn
  2. Ararat
  3. Armavir
  4. Gegharkunik
  5. Kotajk
  6. Lorri
  7. Sjirak
  8. Siunik
  9. Tavusj
  10. Vajots Dzor
  11. Jerevan

Demografi


Se även


Externa länkar


ArmenienAsiens länderKaukasienKustlösa stater

Armenië | Armenia | أرمينيا | Armenia | Ermənistan | Армэнія | Армения | আর্মেনিয়া | Armenija | Armènia | Arménie | Armenia | Armenien | Armenien | Αρμενία | Armenia | Armenio | Armenia | Armeenia | ارمنستان | Armenia | Arménie | Armeenje | Armenia - Հայաստան | ארמניה | आर्मीनिया | Armenija | Örményország | Հայաստան | Armenia | Armenia | Armenia | Armenía | Armenia | アルメニア | სომხეთი | 아르메니아 | Ermenistan | Armenia | Armenië | Armėnija | Armēnija | Армения | Armenia | Armenia | Armenien | Armenië | Armenia | Armenia | Armenia | Arménia | Armenia | Армения | आर्मीनिया | Jermenija | Armenia | Arménsko | Armenija | Armenia | Јерменија | ประเทศอาร์เมเนีย | Armenia | Ermenistan | Вірменія | آرمینیا | 亞美尼亞 | Hayastan

 

This article is licensed under the GNU Free Documentation License. It uses material from the "Armenien".

Home Pageartsbusinesscomputersgameshealthhospitalshomekids & teensnewsphysiciansrecreationreferenceregionalscienceshoppingsocietysportsworld