Aktiebolag

Aktiebolag (förkortas AB), bolagsform som i Sverige kräver ett insatskapital, så kallat aktiekapital. Ett aktiebolag har minst en ägare men har ofta flera.

Aktiekapital

Svenska aktiebolag har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det är den minsta insats aktieägarna måste göra för att bilda ett aktiebolag. För ett publikt (får handlas på börsen) aktiebolag är det lägsta beloppet 500 000 kronor. Det finns ingen gräns uppåt och ett bolag kan alltså ha hur stort aktiekapital som helst.

Aktiebolagsformen ger en garanti gentemot omvärlden att det finns ett aktiekapital i botten som ger bolaget finansiell stadga. Aktiekapitalet utgör bundet eget kapital och det är strängt reglerat hur detta kapital får användas. Om det egna kapitalet understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital måste en så kallad kontrollbalansräkning upprättas. Om den visar att minst halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat måste styrelsen kalla till extra bolagsstämma så att ägarna kan besluta om bolaget skall försöka återställa aktiekapitalet eller om bolaget skall likvideras. Annars kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för de skulder bolaget drar på sig.

Publika aktiebolag

I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag (en:public company). Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på aktiebörs eller marknadsplats, utfärda optioner, med mera. Publika aktiebolag måste ha minst 500 000 kronor i aktiekapital samt betecknen (publ.) efter firmanamnet. Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare med mera. I ett publikt AB får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person.

Notera att ett aktiekapital som överstiger 500 000 kr inte innebär att bolaget är publikt. Ett privat bolag kan ha mycket större aktiekapital än så. Jämför med Forbes.com - America's Largest Private Companies, Cargill, Incorporated är ett privat bolag som omsatte 63 miljarder dollar under 2003, med hjälp av 103 000 anställda. Aktiekapitalets del av det egna kapitalet kan dock vara litet om det inte inkluderar eventuell överkursfond, jämför med Google (^*) som rapporterade ett aktiekapital på 273 000 dollar (common stock) och en överkursfond (capital surplus) på 2,5 miljarder dollar för tredje kvartalet 2004.

Juridisk person

Ett aktiebolag är en juridisk person och kan till exempel ha anställda, ingå avtal, äga tillgångar, låna pengar, bli stämd till domstol och mycket annat. Bolaget företräds av sin styrelse, firmatecknare och/eller VD beroende på vilken fråga det gäller.

Skattesubjekt

Ett aktiebolag är dessutom eget skattesubjekt, vilket innebär att bolaget har en egen skattsedel, deklarerar för sina inkomster och betalar skatt på sina vinster.

Det här gör att skiljelinjen mellan ett bolag och dess ägare är mycket tydlig. Till och med i det minsta aktiebolag, där samma person är ägare, styrelseledamot och enda anställd, är man just anställd i sitt aktiebolag precis som vilken annan anställd som helst.

Dock har den som är anställd i ett bolag som han eller hon själv äger, stränga regler för vad man får och inte får göra. Till exempel får en aktieägare inte låna pengar av sitt bolag, men det kan en anställd som inte är aktieägare få göra.

Styrning

Ett aktiebolag har fyra instanser för sin styrning:

Bolagsstämma (ägare)

Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och består av aktieägarna. Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång per år, då aktieägarna beslutar om de viktigaste frågorna för bolaget. Frågor som behandlas av en bolagsstämma inkluderar val av styrelse och revisor(er) samt ändringar i bolagsordningen. Det kan även finnas andra frågor av särskild betydelse för bolaget som hanteras på stämman. Extra bolagsstämma kan hållas när som helst under året om man behöver besluta i frågor som inte kan vänta till ordinarie stämma.

På bolagsstämman är det antalet röster (=aktier) som räknas. Den som har många röster har mycket makt medan den som har få röster sällan har något att säga till om rent formellt. Men i bolag med stort antal aktieägare finns många särintressen och företrädare kan bedriva opionionsbildning och samla tillräckligt stort antal röster för att driva igenom eller stoppa olika beslut.

Styrelse

Styrelsen tillsätts vanligen av bolagsstämman och ansvarar för bolagets förvaltning och organisation under räkenskapsåret. En styrelsens viktigare uppgifter är att utse bolagets VD. Hur styrelsen skall se ut stadgas i bolagsordningen. Bolagsordningen kan även stadga att styrelseledamöter skall utses av en nomineringskommitté, något som blir mer och mer vanligt i större bolag.

Styrelsen skall enligt lag utarbeta en arbetsordning som beskriver hur styrelsearbetet skall bedrivas och fördelas mellan respektive ledamot och eventuell VD. Styrelsen ansvarar kollektivt för bolagets förvaltning, vilket innebär att varje ledamot måste ta ett stort ansvar för att vara insatt även i frågor som ledamoten inte själv handlägger. I styrelsen har varje ledamot har en röst. Om man blir nedröstad i en omröstning kan man reservera sig mot beslutet, vilket innebär att man i protokollet noterar att ledamoten röstade mot beslutet och anför skälen för detta. Detta kan få stor betydelse för hur bolagsstämman väljer att rösta när det gäller ansvarsfrihet för styrelsen samt vid eventuell brottsutredning.

Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för styrelsearbetet, bland annat genom att tillse att alla frågor behandlas och kommer till beslut samt att kalla ledamöterna till styrelsens sammanträden.

Verkställande direktör (VD)

VD tillsätts av styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning. VD har enligt lag rätt att utföra löpande förvaltning som är av sådan karaktär eller omfattning att det inte kan invänta styrelsebeslut, till exempel att skriva under skattedeklarationer. I övrigt är det styrelsen som avgör vilken makt VD skall ha, som vilka avtal VD skall få ingå i bolagets namn m ed mera. Detta beskrivs i bolagets arbetsordning, som styrelsen ansvarar för.

VD har ett stort ansvar för bolaget och har därför lagenlig rätt att deltaga på styrelsemöten (förutom vid handläggning av vissa frågor, till exempel VD:s ersättning) och få avvikande uppfattning noterad till protokollet även om han eller hon inte sitter i styrelsen.

Privata aktiebolag behöver inte utse VD. Publika aktiebolag måste ha en VD och det får då inte vara samma person som styrelsens ordförande.

Revisor(er)

Den ordinarie bolagsstämman utser en eller flera revisorer som för ägarnas räkning granskar bolagets räkenskaper och årsredovisning och kontrollerar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget. Revisorn skriver en revisionsberättelse till årsredovisningen och skall där tillstyrka eller avstyrka bolagets resultat- och balansräkningar, samt föreslå om årsstämman kan till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören.

Revisorer i aktiebolag är numera skyldiga att rapportera till polis och åklagare om de misstänker ekonomisk brottslighet i bolaget. I vissa fall skall även revisionsberättelsen insändas till Skatteverket. t.ex. om inte bolaget fullgjort sin skyldigheter vad gäller redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Aktier

Den som äger en aktie i ett aktiebolag äger en andel av bolaget. Aktier har därför ett antal egenskaper och nyckeltal kopplade till sig.

Nominellt belopp

Aktiebolagets aktiekapital dividerat med antalet existerande aktier (antal utestående aktier) kallas för aktiens nominella belopp. Hur stort detta belopp är skall finnas i bolagsordningen och det krävs därför beslut på bolagsstämma för att ändra det. Det ändras inte genom en emission av nya aktier eftersom det överskjutande värdet på försäljning av nya aktier bokförs på det intilliggande kontot överkursfond. I och med den nya Aktiebolagslagen, som infördes 2006-01-01, behöver aktiens nominella belopp inte längre anges i bolagsordningen. Istället skall lägsta och högsta antal aktier anges.

Aktieslag

Aktier kan emitteras i olika aktieslag. Oftast talar man om A- och B-aktier. Det som skiljer olika aktieslag åt är normalt det så kallade röstetalet, det vill säga hur många röster varje aktie berättigar till på bolagsstämman, men det kan också finnas andra skillnader.

B-aktier är normalt röstsvagare än A-aktier (men har samma nominella belopp). Ett företag som behöver ta in nya pengar och sprida ägandet men ändå vill behålla röstmajoriteten kan emittera röstsvagare B-aktier och på så sätt behålla makten i bolaget och ändå kunna få in pengar.

Vinst per aktie

Vinsten i ett bolag kan enkelt divideras med antalet utestående aktier och man får då ett nyckeltal, vinst per aktie, som är lättare för en aktieägare att relatera till än den totala vinsten.

Utdelning per aktie

Bolagsstämman kan besluta att dela ut en del av vinsten till aktieägarna. När den totala utdelningen är beslutad dividerar man detta belopp med antalet aktier och får en utdelning per aktie. Det är detta belopp som varje aktieägare får i utdelning för var och en av sina aktier.

P/E-tal

P/E-talet (en:price / earnings), aktiekurs dividerat med vinst per aktie) ger en kvot som talar om hur många gånger den uppvisade vinsten per aktie som aktien kostar.

Om en aktie har en kurs på 200 kronor och förra årets vinst blev 10 kronor per aktie så har aktien P/E 20. Om aktien istället kostar 10 kronor så är P/E 1.

P/E-talet ger en fingervisning om hur högt eller lågt värderad en aktie är i förhållande till den faktiskt uppvisade vinsten. Men det finns många andra faktorer som påverkar en aktiekurs.

Utdelning

Ett aktiebolag kan dela ut vinst till aktieägarna genom utdelning. Varje år måste dock först minst 10 % av nettovinsten sättas av i en så kallad reservfond, till dess att reservfonden uppgår till minst 20 % av aktiekapitalet (ABL kap 12).

Det bundna egna kapitalet (i första hand aktiekapitalet) får aldrig delas ut till aktieägare utan kan endast tas i anspråk genom upplösning av bolaget (likvidation).

Andra länder

Aktiebolag har andra förkortningar i andra länder. Exempel på detta är att i Tyskland förkortas det AG och i Finland oftast OY och i Polen - S.A. - spółka akcyjna (publik AK) i sp. z o.o. - spółka z ograniczoną odpowiedzialnością (privat AB).

Källor

Aktiebolagslagen (2005:551)
Björn Lundén, Aktiebolag, Björn Lundén Information AB, 9:e upplagan, 2001, 392 sidor, ISBN 91-7027-265-4

Länkar

Associationsrätt | Företagsekonomi

Gourt Home::Gourt :: Aktiebolag