LocationAfrica.png
Afrika är en världsdel som huvudsakligen utgörs av jordens näst största kontinent, både vad gäller area och folkmängd, efter Eurasien. Med världsdelens öar inräknade mäter Afrika 30 244 050 km² vilket motsvarar 20,3 % av jordens landmassa. Omkring 22 miljoner km² av dessa ligger i tropikerna vilket gör den afrikanska kontinenten till världens varmaste kontinent. I Afrika bor mer än 900 miljoner människor - en sjundedel av jordens befolkning. Dess längd i nordlig-sydlig riktning är omkring 8 000 km och dess största bredd omkring 7 800 km.
Etymologi
Ordet "Afrikas"
etymologiska bakgrund är dunkel, och ordet har dessutom haft olika betydelse under olika
epoker.
I äldre tider kallades allt land väster om Egypten för ”Libyen”. Enligt den grekiska historieskrivaren Herodotos berättelse seglade feniciska sjömän på uppdrag av den egyptiska kungen Neko runt Libyen d.v.s. kontinenten Afrika redan omkring 600 f.Kr.
När romarna först använde termen Africa terra avsåg de före andra puniska kriget endast trakten kring Kartago, dvs motsvarande ungefär dagens Tunisien där själva staden Kartago låg samt stora delar av Libyen och Algeriet. Romarna uppfattade först Egypten som en del av Asien, och det var först geografen Ptolemaios som drog gränsen vid Suez. Under kejsartiden kom Africa att avse hela det området romarna kände till av kontinenten, och allt eftersom européerna har upptäckt mer och mer av kontinenten har termen avsett ett allt större område.
Namnet ska ha avsett "landet där afri" (singularis: Afer) bodde. Afer avsåg namnet på ett folk som kan motsvara dagens berber. Ordet afer kan;
- härstamma från fenikiskans ´afar - damm, stof.
- syfta på stammen Afridi som levde i norra Afrika kring Kartago (jämför ovan).
- komma av grekiskans phrike. Historikern Leo Africanus knöt termen till grekiskans phrike, (φρικε, kall och hemsk). Prefixet a negerar denna betydelse och aphrike betyder isåfall "utan kyla och andra hemskheter". I grekiskan byttes dock "ph" ut till "f" under det första århundradet e.Kr. och detta etymologiska ursprung har därför ifrågasatts.
- komma från latinets aprica, solig.
Geografi
- Huvudartikel: Afrikas geografi
Africa satellite orthographic.jpg
Afrika är namnet på den största av de södra
kontinenter som skjuter ut från
jordens stora landmassa på det norra halvklotet. Geologiskt är Afrika en mycket gammal kontinent, i huvudsak uppbyggd av
urberg. Under jordens forntid var den en del av jättekontinenten
Gondwanaland. Denna gled isär under
juraperioden och
kritaperioden för 100-150 miljoner år sedan, och så fick Afrika sin nuvarande form.
Inom sina anmärkningsvärt regelbundna kuster rymmer den en total yta på omkring 30 244 050 km² inklusive öarna. Afrika åtskiljs från Europa av Medelhavet och förenas med Asien i sitt nordöstra hörn genom näset vid Suez, omkring 130 km i bredd. Omkring 8 000 km skiljer den nordligaste punkten, Ras ben Sakka i Marocko, från dess sydligaste, Kap Agulhas i Sydafrika. Från Kap Verde, dess västligasta punkt, till Ras Hafun i Somalia är det omkring 7 400 km. Afrikas kuster mäter omkring 28 000 km (1 km kust på 1 057 km²) varav Medelhavet står för 5 400 km, Atlanten 11 000 km, Indiska oceanen 8 700 km och Röda havet 2 900 km, och avsaknaden av djupare bukter och betydande halvöar blir uppenbar om man jämför med Europas 9 700 000 km² som omgärdas av 32 000 km kust (1 km kust på 278 km² land), eller för det fjordrika Norge, där motsvarande siffra 385 000 km² land och en kuststräcka på 20 000 km (1 km kust per 19 km² land).
Afrikas genomsnittliga höjd över havet är omkring 600 m, vilket motsvarar de båda amerikanska kontinenternas höjd men är lägre än den asiatiska på omkring 950 m. Jämfört med de andra kontinenterna utmärker sig Afrika med en liten andel landområden på mycket hög respektive mycket låg höjd. Landområdena under 180 möh upptar en osedvanligt liten del av den totala landmassan, och även de högsta delarna, som är betydligt lägre än motsvarande i Asien, utgörs av isolerade berg och bergkedjor. Generellt ligger de högre platåerna i öst och söder och de lägre delarna åt väst och norr och med en linje från ungefär vid Röda havets mitt till Kongoflodens mynning kan kontinenten delas upp i ett lågland i norr och ett högland i söder. Man kan således dela upp Afrika i fyra övergripande landområden:
- Slättlanden vid kusterna - ofta med mangroveträsk insprängda - når aldrig långt in från kusterna utom vid vattendragens nedre delar. Slamrika slättland finns egentligen bara vid de större flodernas deltan, och annars utgör kustområdena det lägsta steget i en serie terrasser som bildar stigningen upp till de inre platåerna.
- Atlasbergen i norr som ligger isolerat av Saharaöknen som bitvis ligger under havsnivån.
- De södra och östra höglanden som ligger på mellan 600-1000 möh.
- De nordliga och västra slättlanden, inklusive Sahara, som kantas och genomfars av stråk med högra landområden, men i allmänhet håller sig under 600 möh.
Skog täcker cirka en femtedel av Afrikas yta.
Hela Afrika har ett tropiskt eller subtropiskt klimat.
Historia
- Huvudartikel: Afrikas historia
Afryka 1890.jpg
Den första mänskliga migrationen, från kontinenten men även inom Afrikas kuster, kan spåras
lingvistiskt, kulturellt och genom datoranalyser av
genetiskt material. Någonstans i
östafrika tror dagens forskare att de första
hominider uppkom. I
Etiopien har man hittat ett två miljoner år gammalt skelett som uppkallades
Lucy, den första kända mänskliga
primaten.
Tidigare civilisationer och handel
Lingvistiska spår tyder på att
Bantufolk emigrerade från
västafrika in i
khoisanfolkets (de som tidigare kalldes
bushmen och
hottentoter) område och undanträngde dem. Bantufolken använde en uppsättning grödor, bland annat
kassava och
jams, som var mer lämpade för jordbruk i det
tropiska Afrika, och med sitt jordbruk kunde bantu försörja en betydligt större befolkningsmängd än de undanträngde jägare eller samlare. Bantufolkens traditionella bosättningsområde sträcker sig från
Saharaöknen till de
tempererade regionerna i söder. Historiskt har deras vapen varit spjut, sköld, pil och båge. Det för
khoisanspråkens karaktäristiska klickljuden återfinns i
nguni- och
bantuspråk som till exempel
xhosa och
zulu. Khoisanspråken talas idag främst av utspridda minoritetsgrupper i södra Afrika i länderna kring
Kalahariöknen.
Afrika söder om Sahara har bestått olika stater och riken, mindre stadsstater samt stammar och klaner. Den forna egyptiska riket, är en av världens äldsta stater, och den mest kända av de äldre afrikanska civilisationerna. Det fanns även statsbildningar i Nubien, Ghana, Timbuktu, Kanem-Bornu och i nuvarande Zimbabwe.
Nordafrika kom från och med 600-talet under arabiskt inflytande - en tid av kulturell blomstring - och med kamelens hjälp spreds Islam och den arabiska kulturen genom Sahara och vidare söderut. Arabiska och persiska handelsmän spred likaså Islam längs med den östafrikanska kusten. Den östafrikanska handelsutbytet med araber och persier sträckte sig ända bort till Java, därmed den etniska, kulturella och språkliga mångfalden på östafrikas kust, Madagaskar och Komorerna.
Etiopien är en tidig kristen högkultur i Afrika. Språket, skördsystemet och kulturen i Etiopien är tämligen anorlunda de i övriga Afrika, vilket kan bero på dess läge vid de nordliga, torra högländerna och kontakten med Eurasien. Det är bland annat härifrån kaffe kommer.
Prekolonial utforskning
Under
1300-talet började europeiska upptäcktsresande att utforska väst- och centralafrika. Genom handel med lokala stamledare och våld exporterades miljontals afrikaner som slavar över hela jordklotet. Tidiga kolonisatörer var
portugiserna och
holländarna. Därefter kom
engelsmän,
fransmän och
spanjorer.
Koloniseringen
I början av
1800-talet inleddes
koloniseringen av Afrika då europeiska stater ockuperade nästan hela kontinenten. Denna kolonisering innebar en rovdrift på både kontinentens naturresurser och människor. Det kom att dröja ända till efter
andra världskriget innan de kolonierna började uppnå
självständighet.
Kung Leopolds rovdrift på sin privata koloni
Kongostaten är ökänd och kostade miljontals afrikanska liv.
Idag består Afrika av 54 oberoende stater, varav många fortfarande har gränser som härstammar från kolonialtiden.
Politik
- Huvudartikel: Afrikas politik
Prekoloniala Afrika
Kolonialafrika
Postkoloniala Afrika
Afrikas politik har i hög grad präglats av diktatur, statskupper och brist på
mänskliga rättigheter.
Nationerna i Afrika har ofta visat sig vara instabila stater som efter självständigheten hemsökts av korruption, våldsamma statskupper, despotism och militärdiktaturer. Under perioden 1960-1989 genomfördes över 70 kupper och 13 mord på presidenter. Under det kalla kriget kämpade USA och Sovjetunionen om makten i Afrika, och tillsammans med länder som Frankrike och Kuba, stödde de aktivt diktaturer och iscensatte de flera av dessa kupper och illgärningar mot demokratiskt valda regeringar. Många militära konflikter om territorier och gränser under Afrikas moderna historia har berott på de gränser från kolonial tid som dragits över Afrika. Förutom dessa supermakters globala, strategiska ställningstaganden motiverades ofta interventionerna i Afrika av tillgången till kontinentens rika råvarutillgångar - diamanter och metaller som guld, platina, uran och koppar.
Korruption och havererade politiska program har lett till utbredd undernäring och undermålig infrastruktur orsakar alljämt brist på mat och rent vatten. Sanitetsproblemen har också orsakat en akut spridning av bland annat HIV-viruset som leder till sjukdomen AIDS.
Trots nöd och umbäranden finns det tecken på att Afrika går en ljus framtid till mötes - demokratiskt valda regeringar växer i antal även om de inte utgör någon majoritet ännu. Genom påtryckningar från till exempel Internationella valutafonden (IMF) har många afrikanska stater lyckats vända en nedåtgående ekonomisk spiral som varat i flera decennier till en positiv tillväxt. Om man beaktar IMF:s katastrofala misslyckanden i länder som Argentina och Filippinerna är det dock oklart i vilken omfattning dessa konventionella ekonomiska kriterier ger en rättvis bild av vad Afrika faktiskt behöver.
Det finns också tecken som tyder på de afrikanska staterna i ökad omfattning hittat en form för framgångsrikt samarbete sinsemellan. Under inbördeskriget i Kongo var det grannstaterna som intervenerade i konflikten snarare än rika, utomafrikanska stater. Antalet döda i konflikten har uppskattats till 3,5 miljoner under en femårsperiod vilket kan leda till en situation liknande den i Europa efter andra världskriget då staterna där påbörjade en integrationsprocess som idag gör ett krig mellan till exempel Frankrike och Tyskland mycket osannolikt. Politiska organisationer som Afrikanska unionen underlättar också ett framtida samarbetet mellan kontinentens stater.
Ekonomi
Bakweri cocoyam farmer from Cameroon.jpg
- Huvudartikel: Afrikas ekonomi
Afrikas ekonomi omfattar ungefär 887 miljoner befolkning i 54 olika stater (
Juli 2005). Afrika är världens fattigaste kontinet, och den är, på medeltal, fattigare än den var för 25 år sedan. På
FN:s Human Development Report från
2003 (som rankade världens 175 länder enligt en rad kriterier) var plats mellan 151 och 175 intagna av länder i Afrika.
Det finns dock länder som lyckas bra ekonomiskt, bland andra Botswana, Ghana och Sydafrika. Sydafrika har en väl fungerande inhemsk aktiehandel och har stora naturtillgångar i bland annat guld och diamanter och ett väl fungerande rättsväsen. Det finns i Sydafrika även tillgång till investeringskapital, stora marknader och utbildad arbetskraft. Det finns även andra afrikanska länder, exempelvis Egypten, som länge haft en väl fungerande handelssektor och ekonomi.
Kontinentens kust mot Atlanten återfinns stora fyndigheter av olja, i till exempel Nigeria finns en av världens betydande oljereserver och landets ekonomi är bland de snabbast växande i världen.
Afrikas jordbruk sysselsätter drygt hälften av Afrikas befolkning och är den viktigaste näringen. Cirka 6 % av världsdelens yta är uppodlad, mest i savannområdena. I stora delar av de brukningsbara områdena är jordens bördighet ganska låg. De bästa jordarna återfinns i begränsade höglandsområden som i till exempel Kamerun och Östafrika.
Demografi
- Kategori: Afrikas demografi
Människan,
Homo sapiens sapiens, antas härstamma från Afrika och spred sig sen härifrån till de omgivande kontinenterna. Den svarta befolkningen söder om Sahara tillhör den ursprungliga befolkningen som hela tiden levat här.
Norr om Sahara präglar samröret med övriga
Medelhavsområdet och inte minst s.v.
Asien både befolkning, språk och kultur.
På
Madagaskar, som var obebott under lång tid, härstammar majoriteten av befolkning från människor som emigrerat från
Indonesien. Under kolonialtiden skedde inflyttning från
Europa och
Asien till södra Afrika där den icke-svarta befolkningen idag utgör betydande minoritetsgrupper.
Afrikas befolkning uppvisar många av de för utvecklingsregioner typiska drag såsom höga födelsetal i kombination med sjunkande dödstal med snabb befolkningsökning och låg medelålder (45% är under 15 år) som följd. Även om befolkningstätheten varierar kraftigt mellan olika regioner, Afrika är generellt en glestbefolkad kontinent med i genomsnitt 27,8 invånare per km².
Afrika är den kontinent som har den lägsta urbaniseringsgraden, med endast 25% boende i städer. Även här är variationerna stora, och i norra och östra Afrika finns en lång urban tradition.
Språk
- Huvudartikel: Afrikas språk
African languages SV.png
Uppskattningsvis finns det ungefär 1800 talade
språk i Afrika idag. Vissa av dessa, till exempel
Swahili,
Hausa, och
Yoruba, talas av flera miljoner människor, medan det finns andra som bara talas av några hundra eller ännu färre. Afrika har även många olika
teckenspråk och dessutom finns det flera språk som använder
visslingar istället för tal. De flesta afrikaner talar som modersmål ett språk tillhörande någon av de fyra språkfamiljerna;
Afroasiatiska språk,
Nilo-sahariska språk,
Niger-Kongospråk och
Khoisanspråk.
Med några få nämnvärda undantag i östra Afrika, har nästan alla afrikanska länder språk som har sitt ursprung utanför världsdelen som officiellt språk, på grund av kolonialismen och mänsklig migration. Till exempel används i ett stort antal afrikanska länder
franska eller
engelska som administrativt språk för stat, handel, utbildning och media.
Arabiska,
portugisiska,
afrikaans och
malagassiska är andra exempel på språk med ursprung utanför Afrika som idag används av miljoner afrikaner, både i offentliga och privata sammanhang.
Kultur
- Huvudartikel: Afrikas kultur
Religion
- Huvudartikel: Afrikas religion
Omkring 45% av Afrikas befolkning tillhör
kristendomen och nästan lika många bekänner sig till
islam. Resten av befolkningen utövar urgamla afrikanska religioner, som återfinns före den europesiska kolonisationen.
Regioner och territorier
[[Bild:Africa-regions.png|thumb|Regioner i Afrika:
]]
AfricaCIA-HiRes.jpg | topography_of_africa.jpg
Regioners namn[Enligt United Nations geographical subregions.png av världen.]
och territorier, med flagga
| Area (km²)
| Folkmängd (2002)
| Befolkningstäthet (per km²)
| Huvudstad
|
| Centralafrika:
|
| Flag of Angola.svg Angola
| 1 246 700
| 10 593 171
| 8,5
| Luanda
|
| Flag of Cameroon.svg Kamerun
| 475 440
| 16 184 748
| 34,0
| Yaoundé
|
| Flag of the Central African Republic.svg Centralafrikanska republiken
| 622 984
| 3 642 739
| 5,8
| Bangui
|
| Flag of Chad.svg Tchad
| 1 284 000
| 8 997 237
| 7,0
| N'Djamena
|
| Flag of the Republic of the Congo.svg Kongo
| 342 000
| 2 958 448
| 8,7
| Brazzaville
|
| Flag of the Democratic Republic of the Congo.svg D.R. Kongo
| 2 345 410
| 55 225 478
| 23,5
| Kinshasa
|
| Flag of Equatorial Guinea.svg Ekvatorialguinea
| 28 051
| 498 144
| 17,8
| Malabo
|
| Flag of Gabon.svg Gabon
| 267 667
| 1 233 353
| 4,6
| Libreville
|
| Flag of Sao Tome and Principe.svg São Tomé och Príncipe
| 1 001
| 170 372
| 170,2
| São Tomé
|
| Nordafrika:
|
| Flag of Algeria.svg Algeriet
| 2 381 740
| 32 277 942
| 13,6
| Alger
|
Flag of Egypt.svg Egypten[Egypten brukar anses ligga i två världsdelar, Nordafrika (enligt FN:s regionindelning) och Västasien; befolknings- och arealuppgifterna avser endast den afrikanska delen, väster om Suezkanalen.]
| 1 001 450
| 70 712 345
| 70,6
| Kairo
|
| Flag of Libya.svg Libyen
| 1 759 540
| 5 368 585
| 3,1
| Tripoli
|
| Flag of Morocco.svg Marocko
| 446 550
| 31 167 783
| 69,8
| Rabat
|
| Flag of Sudan.svg Sudan
| 2 505 810
| 37 090 298
| 14,8
| Khartoum
|
| Flag of Tunisia.svg Tunisien
| 163 610
| 9 815 644
| 60,0
| Tunis
|
Flag of Western Sahara.png Västsahara (Marocko)[Västsahara är ockuperat av Marocko, som också har anspråk på området.]
| 266 000
| 256 177
| 1,0
| El Aaiún
|
| Southern Europe dependencies in Northern Africa:
|
Flag of the Canary Islands.svg Kanarieöarna (Spanien)[De till Spanien hörande Kanarieöarna, som Las Palmas de Gran Canaria och Santa Cruz de Tenerife är gemensamma huvudstäder för, brukar geografiskt räknas till Nordafrika på grund av deras relativa närhet till Marocko och Västsahara; befolknings- och arealuppgifterna är från år 2001.]
| 7 492
| 1 694 477
| 226,2
| Las Palmas de Gran Canaria, Santa Cruz de Tenerife
|
Flag of Ceuta.svg Ceuta (Spanien)[Den spanska exklaven Ceuta omges på landsidan av Marocko i Nordafrika; befolknings- och arealuppgifterna är från år 2001.]
| 20
| 71 505
| 3 575,2
| —
|
MadeiraFlag.svg Madeira (Portugal)[Det till Portugal hörande Madeira brukar geografiskt räknas till Nordafrika på grund av deras relativa närhet till Marocko; befolknings- och arealuppgifterna är från år 2001.]
| 797
| 245 000
| 307,4
| Funchal
|
Flag of Melilla.svg Melilla (Spanien)[Den spanska exklaven Melilla omges på landsidan av Marocko i Nordafrika; befolknings- och arealuppgifterna är från år 2001.]
| 12
| 66 411
| 5 534,2
| —
|
| Södra Afrika:
|
| Flag of Botswana.svg Botswana
| 600 370
| 1 591 232
| 2,7
| Gaborone
|
| Flag of Lesotho.svg Lesotho
| 30 355
| 2 207 954
| 72,7
| Maseru
|
| Flag of Namibia.svg Namibia
| 825 418
| 1 820 916
| 2,2
| Windhoek
|
| Flag of South Africa.svg Sydafrika
| 1 219 912
| 43 647 658
| 35,8
| Bloemfontein, Kapstaden, Pretoria (Tshwane)[Bloemfontein är Sydafrikas judiciella huvudstad, medan Kapstaden är säte för den lagstiftande församlingen och Pretoria är administrativ huvudstad. Staden Pretoria har inlett en process för att eventuellt byta namn till Tshwane.]
|
| Flag of Swaziland.svg Swaziland
| 17 363
| 1 123 605
| 64,7
| Mbabane
|
| Västafrika:
|
| Flag of Benin.svg Benin
| 112 620
| 6 787 625
| 60,3
| Porto-Novo
|
| Flag of Burkina Faso.svg Burkina Faso
| 274 200
| 12 603 185
| 46,0
| Ouagadougou
|
| Flag of Cape Verde.svg Kap Verde
| 4 033
| 408 760
| 101,4
| Praia
|
| Flag of Cote d'Ivoire.svg Elfenbenskusten
| 322 460
| 16 804 784
| 52,1
| Abidjan, Yamoussoukro[Yamoussoukro är Elfenbenskustens officiella huvudstad, men Abidjan fungerar de facto som huvudstad.]
|
| Flag of The Gambia.svg Gambia
| 11 300
| 1 455 842
| 128,8
| Banjul
|
| Flag of Ghana.svg Ghana
| 239 460
| 20 244 154
| 84,5
| Accra
|
| Flag of Guinea.svg Guinea
| 245 857
| 7 775 065
| 31,6
| Conakry
|
| Flag of Guinea-Bissau.svg Guinea-Bissau
| 36 120
| 1 345 479
| 37,3
| Bissau
|
| Flag of Liberia.svg Liberia
| 111 370
| 3 288 198
| 29,5
| Monrovia
|
| Flag of Mali.svg Mali
| 1 240 000
| 11 340 480
| 9,1
| Bamako
|
| Flag of Mauritania.svg Mauretanien
| 1 030 700
| 2 828 858
| 2,7
| Nouakchott
|
| Flag of Niger.svg Niger
| 1 267 000
| 10 639 744
| 8,4
| Niamey
|
| Flag of Nigeria.svg Nigeria
| 923 768
| 129 934 911
| 140,7
| Abuja
|
| Flag of Saint Helena.svg Sankt Helena (Storbritannien)
| 410
| 7 317
| 17,8
| Jamestown
|
| Flag of Senegal.svg Senegal
| 196 190
| 10 589 571
| 54,0
| Dakar
|
| Flag of Sierra Leone.svg Sierra Leone
| 71 740
| 5 614 743
| 78,3
| Freetown
|
| Flag of Togo.svg Togo
| 56 785
| 5 285 501
| 93,1
| Lomé
|
| Östafrika:
|
| Flag of Burundi.svg Burundi
| 27 830
| 6 373 002
| 229,0
| Bujumbura
|
| Flag of the Comoros.svg Komorerna
| 2 170
| 614 382
| 283,1
| Moroni
|
| Flag of Djibouti.svg Djibouti
| 23 000
| 472 810
| 20,6
| Djibouti
|
| Flag of Eritrea.svg Eritrea
| 121 320
| 4 465 651
| 36,8
| Asmara
|
| Flag of Ethiopia.svg Etiopien
| 1 127 127
| 67 673 031
| 60,0
| Addis Abeba
|
| Flag of Kenya.svg Kenya
| 582 650
| 31 138 735
| 53,4
| Nairobi
|
| Flag of Madagascar.svg Madagaskar
| 587 040
| 16 473 477
| 28,1
| Antananarivo
|
| Flag of Malawi.svg Malawi
| 118 480
| 10 701 824
| 90,3
| Lilongwe
|
| Flag of Mauritius.svg Mauritius
| 2 040
| 1 200 206
| 588,3
| Port Louis
|
| Flag of France.svg Mayotte (Frankrike)
| 374
| 170 879
| 456,9
| Mamoudzou
|
| Flag of Mozambique.svg Mozambique
| 801 590
| 19 607 519
| 24,5
| Maputo
|
| Flag of France.svg Réunion (Frankrike)
| 2 512
| 743 981
| 296,2
| Saint-Denis
|
| Flag of Rwanda.svg Rwanda
| 26 338
| 7 398 074
| 280,9
| Kigali
|
| Flag of the Seychelles.svg Seychellerna
| 455
| 80 098
| 176,0
| Victoria
|
| Flag of Somalia.svg Somalia
| 637 657
| 7 753 310
| 12,2
| Mogadishu
|
| Flag of Tanzania.svg Tanzania
| 945 087
| 37 187 939
| 39,3
| Dodoma
|
| Flag of Uganda.svg Uganda
| 236 040
| 24 699 073
| 104,6
| Kampala
|
| Flag of Zambia.svg Zambia
| 752 614
| 9 959 037
| 13,2
| Lusaka
|
| Flag of Zimbabwe.svg Zimbabwe
| 390 580
| 11 376 676
| 29,1
| Harare
|
| Total
| 30 305 053
| 842 326 984
| 27,8
|
Fotnoter
Se även
Externa länkar
Afrika | Världsdelar
Afrika | አፍሪቃ | Africa | Africa | أفريقيا | África | Afrika | Африка | আফ্রিকা | Afrika | Afrika | Àfrica | Afrika | Affrica | Afrika | Afrika | Αφρική | Africa | Afriko | África | Aafrika | Afrika | آفریقا | Afrikka | Afrika | Afrique | Africa | Afrika | An Afraic | Afraga | África | આફ્રિકા | אפריקה | Afrika | Afrik | Afrika | Africa | Afrika | Afrika | Afríka | Africa | アフリカ | Afrika | Afrika | ಆಫ್ರಿಕ | 아프리카 | Efrîqa | Afrika | Africa | Afrika | Afrika | Afrika | Āfrika | Afrika | Африка | Afrika | Afrika | Afrika | Afrika | Afrika | Afrika | Afrique | Afryka | África | Africa | Африка | अफ्रीका | Àfrica | Afrihkká | Afrika | Africa | Afrika | Afrika | Aferika | Afrika | Afrika | Африка | Afrika | ஆப்பிரிக்கா | ทวีปแอฟริกา | Afrika | Aprika | Aferika | Afrika | Африка | Châu Phi | אפריקע | 非洲 | Hui-chiu | 非洲