article Related Topics:
Afghanistan :: Afghanistan_Civil_War
 

Afghanistan är en stat i Asien som delvis står under amerikansk militär kontroll. Landet gränsar till Kina, Pakistan, Iran, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan.

Historia


Huvudartikel: Afghanistans historia

Geografi


Huvudartikel: Afghanistans geografi

Större delen av Afghanistans area är täckt av bergområden. Exempelvis går bergskedjan Hindu Kush från nordöstra delen av landet till västra gränsen. Hindu Kush delas upp i flera mindre bergskedjor i landets centrala delar. Landet är till större delen uppdelat på grund av dessa bergskedjor. Endast ett par områden i nordöstra och sydvästra delen är någorlunda platåliknande – men å andra sidan är dessa öknar inte beboeliga.

Generellt sett består klimatet i Afghanistan av antingen extrem hetta eller kyla. Endast en tiondel av landets yta är odlingsbar, men denna odlingsbara mark är bland de bördigaste i världen. Afghanistan angränsar till sex länder. De är Iran och Turkmenistan i väst, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr samt Pakistan och Kina i öst. Afghanistan map.png

Geografi


Administrativ indelning

Huvudartikel: Afghanistans administrativa indelning

Afghanistan består av 34 provinser, eller velayat, som styrs formellt av centralt utnämnda guvernörer:

Demografi


Huvudartikel: Afghanistans demografi

Alla uppgifter om befolkningen är mycket osäkra då den senaste folkräkningen genomfördes 1979. Den mest genomgripande skillnaden mellan Afghanistan och det stora flertalet länder i dess befolkningsstorlek är att det är ett stamsamhälle, antagligen världens största.

Afghaner är i princip ett samlingsnamn för fyra större och ett trettiotal mindre folkgrupper. Den dominerande folkgruppen är pashtunerna, som utgör mellan 42 och 50 procent av befolkningen. De tre andra större folkgrupperna är tadzjikerna (20-27 procent), hazarerna (6-9 procent) och uzbekerna (6-9 procent). Bland de mindre grupperna kan nämnas turkmener (3%), aimaker (3-4%), balucher (2%), kirgiser, brahnier och nuristaner (de tre sistnämnda, med flera mindre, omkring 4%). Eftersom de flesta afghaner är flerspråkiga har dari (äldre form av persiskan), som talas av cirka 50%, främst tadzjiker, hazarer och aimaker, och pashtu, av 35%, främst pashtuner, blivit de två gemensamma och officiella språken i landet. Vidare talar 11% turkspråk, främst uzbekiska och turkmenska, men även kirgiziska, och utöver detta talas 30 mindre språk (främst baluchiska och pashai) av cirka 4%.

I ett land med en sådan etniskt mångfald som Afghanistan har den gemensamma religionen, islam, spelat en viktig roll för att ena de olika folkgrupperna, utan att detta för den skull försöka åstadkomma en muslimsk stat med muslimska lagar (sharia). 75-80% av befolkningen är sunnimuslimer, 15-19% shiamuslimer, och cirka 1% av andra trostillhörigheter.

Politik


Monarkin i Afghanistan avskaffades i samband med en militärkupp år 1973, fyra år senare, 1977 förklarades nationen som en republik. Kommunisterna tog makten över landet 1978 och styrde riket som en folkdemokratisk republik av sovjetmodell där alla partier utom det kommunistiska PDPA var förbjudna. År 1987 återinfördes dock flerpartisystemet, dock underordnat den kommunistkontrollerade Nationella fronten (NF). År 1990 tonades socialismen ner och framhävde det islamiska arvet.

Efter det att den islamiska gerillans tog makten över landet år 1992 styrdes Afghanistan provisoriskt av ett ledarråd. Därefter antogs en ny författning år 1993, men de fick aldrig någon praktisk tillämpning eftersom motsättningarna inom rådet ledde till fortsatta inbördeskrig. En ny provisorisk författning antogs senare i juli 1996, en författning som inte heller den kom att tillämpas på grund av talibanrörelsens maktövertangde i september månad samma år. I och med detta ändrade talibanerna namnet på Afghanistan till Islamiska emiratet Afghanistan. Mohammed Omar fick titeln amir al-muminin (De troendes härförare).

I praktiken uppstod självstyrande småstater i områden dominerade av etniska minoriteter, detta skedde under inbördeskriget år 1992. Nio år därefter, under senhösten år 2001 då USA utsatte Afghanistan för omfattande bombangrepp tillträdde FN med hjälp av en provisorisk administration sammansatt av representanter för alla folkgrupper. Den 4 januari 2004 antogs en helt ny författning som banade väg för allmänna val den 9 oktober samma år. Valet resulterade i att den sittande presidenten Hamid Karzai fick en längre period i styret.

Ekonomi


Valutan heter afghani. För en svensk krona kan 6 afghani erhållas.

Utbildning


Under talibanernas styre var kvinnor och flickor utestängda från skolor och utbildning. Nu har flickorna åter börjat släppas in i skolorna.

Kultur


Flera av landets historiska monument har blivit skadade eller förstörda under krigen de senaste åren. Två kända statyer av Buddha i Bamianprovinsen förstördes av talibanerna som ansåg och påstod att de kunde påverka folkets tro.

Andra kända ställen är städer som Herat, Ghazni och Balkh. Vid Hari Rud finns ett av Afghanistans världsarv, Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam.

Världsarv

I Afghanistan finns det två världsarv.

Transnationella frågor


Internationella dispyter

De flesta flyktingar i Pakistan har återvänt hem men flera tusen finns fortfarande i Iran, många av fri vilja. Trupper från koalitionen och Pakistan patrullerar avlägsna stamområden för att övervaka och stävja terrorism och andra illegala gränsaktiviteter. Regionala konflikter over vattenfördelning i Amu Darya och Helmandfloden.

Flyktingar och internationellt spridda invånare

Mellan 200 000-300 000 de flesta pashtuner och Kuchiker har flytt beroende på torka och konflikter.

Illegala droger

Världens största producent av opium.

Asiens länder | Kustlösa stater | Afghanistan

Afghanistan | Afghanistan | Afganistán | أفغانستان | Afganistán | Əfqanıstan | Афганистан | আফগানিস্তান | Afghanistan | Afganistan | Afganistan | Afghánistán | Афганистан | Afghanistan | Afghanistan | Afghanistan | އައްފާނިސްތާން | Αφγανιστάν | Afghanistan | Afganio | Afganistán | Afganistan | Afganistan | افغانستان | Afganistan | Afghanistan | Afghanistan | Afganistan | An Afganastáin | Afghanistan | Afganistán - افغانستان | અફઘાનિસ્તાન | אפגניסטן | अफ़्ग़ानिस्तान | Afganistan | Afganistan | Afganisztán | Afghanistan | Afganistan | Afganistan | Afganistan | Afghanistan | アフガニスタン | ავღანეთი | 아프가니스탄 | Efxanistan | Afghanistan | Afgania | Afghanistan | Afganistan | Afganistanas | Afganistāna | അഫ്ഗാനിസ്ഥാന്‍ | Афганистан | Afghanistan | Afganistan | Afghanistan | Afghanistan | Afghanistan | Afghanistan | Afganistan | Афгъанистан | Afganistan | افغانستان | Afeganistão | Afganistan | Афганистан | अफगानस्थान | Afganistàn | Afghanistan | Afganistan | Afghanistan | Afganistan | Afganistan | Afganistani | Авганистан | ஆப்கானிஸ்தான் | Afeganistaun | Афғонистон | ประเทศอัฟกานิสถาน | Owganystan | Afghanistan | Afganistan | Афганистан | ظافغانعستان | Афганістан | Afg`oniston | Afghanistan | 阿富汗 | Afghanistan

 

This article is licensed under the GNU Free Documentation License. It uses material from the "Afghanistan".

Home Pageartsbusinesscomputersgameshealthhospitalshomekids & teensnewsphysiciansrecreationreferenceregionalscienceshoppingsocietysportsworld