afasi, förvärvad språkstörning till följd av hjärnskada. Kallas ibland även för dysfasi, vilket innebär precis samma sak.
En person som har afasi har svårigheter av olika grad med att kunna uttrycka sig och förstå talat språk (gäller även för teckenspråk). Afasi ser mycket olika ut från patient till patient (beroende på skadans lokalisation och utbredning samt personliga faktorer) men gemensamt är att språkfunktioner är drabbade.
Några exempel är att man inte kan uttala de ord som man vill (expressiv afasi), att man inte förstår meningen av ett uttalat ord (impressiv afasi) eller att man har svårt att tala spontant (motorisk afasi).
Den vanligaste orsaken till afasi är en infarkt i mellersta hjärnartären (arteria cerebri media). Detta orsakar 75% av alla afasier.
Skada som leder till afasi sitter oftast på vänstra hjärnhalvan. Är centrala språkfunktioner drabbade sitter skadan vanligen i temporalloben eller lite bakom/ovanför denna, och/eller i nedre/bakre delen av frontalloben.
Automatiskt tal - vissa strängar av tal ofta förekommer och liksom har "fastnat". Det kan vara vardagliga ord och fraser eller känsloladdade uttryck. Ofta rör det sig om kraftuttryck som könsord och svordomar.
Verbalamnesi - ordglömska.
Anomi - nedsatt förmåga att benämna ting.
Perseverationer - man upprepar en (tal-)handling eller kan inte växla till en annan (tal-)handling. Samma sak uppträda om och om igen, exempelvis kan två helt olika frågor får samma svar om de ställs efter varandra. En annan typ av perseveration är när man fastnar i ett ljud rent motoriskt (vilket kan påminna om stamning).
Ekolali - tvångsmässig upprepning av vad någon annan sagt.
Parafasier - ett ljud eller ett ord byts ut mot något annat ljud respektive ord.
Neologismer - när man ska använda ett ord säger man istället ett ord som för andra låter som ren rappakalja. ( Se även neologism).
Agrammatism/dysgrammatism - man använder sig inte av korrekt syntax/ordföljd och talet saknar grammatiska småord och böjningar. Man har även svårt för att tolka meningar med hjälp av grammatiken (vilket kan göra meningar som "Hunden jagas av katten" svåra att tyda rätt).
Dysprosodi - avvikande betoningar, satsmelodi och talrytm.
Mutism - stumhet, man får inte fram någonting alls som liknar språk.
Afasidiagnoserna nedan är de som förekommer inom Boston-skolan. En annan vanligt använd diagnosindelning är Lurias indelning.
Nedre frontalloben (Brocas område, Brodmannareorna 44 & 45)
Symtom
Övre temporalloben/nedre parietalloben (Wernickes område, Brodmannarea 22)
Symtom
Fasciculus arcuatus (förbindelsen mellan Wernickes och Brocas områden)
Symtom
Parietalloben (gyrus angularis)
Symtom
Övre frontalloben
Symtom
Nedre frontalloben
Symtom
Stora kortikala och subkortikala områden; mer eller mindre hela hemisfären
Symtom
Cerebrovaskulära sjukdomar | Kommunikationsstörningar | Förvärvade hjärnskador
Aphasie | Aphasia | Afasia | Afasia | Aphasie | Afasia | אפאזיה | Afasia | Afasia | Afasie | Afasi | Afazja | Афазия | Afazi