1995

Related Topics:
1995_Hailstorm

Händelser

1 januari - Finland, Sverige och Österrike blir medlemmar i EU.
8 januari - En tornado i Florida dödar en person och skadar ett trettiotal.
17 januari - En jordbävning inträffar i den japanska staden Kobe, varvid mer än 5.000 personer omkommer.
24 januari - Den svenska forskningssatelliten Astrid sänds upp från en rysk raketbas.
29 januari - Helen A Johansson vinner travtävlingen Prix d'Amerique i Paris med hästen Ina Scot.
4 februari - Maria Leissner väljs till partiordförande för Folkpartiet efter Bengt Westerberg.
7 februari - Den svenske slalomstjärnan Thomas Fogdö förlamas efter kollision med ett träd.
18 februari - Sveriges statsminister Ingvar Carlsson anländer till Kapstaden för det första svenska officiella statsbesöket någonsin i Sydafrika.
1 mars - Stopp för försäljning av blyhaltig bensin införs i Sverige.
8 mars - Konstandinos Stephanopoulos tillträder posten som Greklands president.
20 mars - Domedagssekten släpper ut giftgasen sarin i Tokyos tunnelbana.
24 mars - Det svenska alkohol monopolet upphör delvis då importen till Systembolaget och restaurangerna blir fri.
19 april - 168 personer dödas när en bilbomb exploderar och raserar ett köpcenter i Oklahoma City, USA.
17 maj - Jacques Chirac efterträder François Mitterrand som Frankrikes president.
28 maj - Åtta personer dör vid forsränning i Rånneälven.
9 juni - Carl Bildt utses till EU:s medlare i Bosnien.
18 juni - Den sista svenska föreställningen av The Phantom of the Opera spelas. Ingen annan uppsättning har spelats så länge i Sverige.
27 juni - En 29-årig svensk diplomatdotter döms till döden i Thailand för heroin smuggling, men benådas till livstids fängelse.
29 juni
- Riksrevisionsverket tillkännager att svenska folket bidragsfuskar för 57 miljarder varje år.
- De båda huvudåtalade för skottlossningen vid Sture Compagniet, Tommy Zethraeus och Guillermo Marques Jara, döms till livstids respektive 10 års fängelse.
9 juli - En värdetransport i Arninge rånas på 32 miljoner, det största rånbytet dittills i Sverige.
13 juli - Den svenska Vattendomstolen godkänner byggandet av Öresundsbron.
16 juli - Annika Sörenstam vinner US Open i golf.
24 juli - Jan Guillou utkommer med den tionde och sista boken om Carl Hamilton, En medborgare höjd över varje misstanke.
4 augusti - Kroatien inleder Operation Storm för att driva ut de sista serbiska trupperna ut ur landet. Operationen förstör nästan all serbisk krigskapacitet.
5 augusti - Det största idrottsevenemanget någonsin i Sverige, friidrotts-VM i Göteborg, inleds och pågår till 13 augusti.
6 augusti - Jesper Parnevik blir förste svensk att vinna Scandinavian Masters i golf.
17 augusti - 14-årige John Hron misshandlas till döds av fyra skinnskallar i Kode utanför Kungälv i Bohuslän.
8 september - Den 22-årige asylsökande Gerard Gbeyo från Elfenbenskusten hittas ihjälstucken med kniv i Klippan i Skåne. Två tonåriga medlemmar i ett nazistgäng döms senare för dådet.
17 september - Deltagandet i det första svenska valet till Europaparlamentet är endast 41,2 %. EU-motståndarna Miljöpartiet de Gröna får mycket större röstandel än i senaste svenska riksdagsvalet.
27 september - Sveriges Radio startar reguljära digitalradiosändningar.
7 oktober - Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Kristina från Duvemåla har premiär i Malmö.
12 oktober - Expressen avslöjar att statsrådet Mona Sahlin har använt kontokort för tjänstebruk till privata utgifter.
16 oktober - Mona Sahlin tillkännager vid en presskonferens att hon ska ta en "time out" efter Tobleroneaffären.
4 november - Israels premiärminister Yitzak Rabin skjut ihjäl i Tel Aviv.
10 november - Mona Sahlin lämnar regeringen på grund av Tobleroneaffären, men stannar i sin partistyrelses verkställande utskott.
15 november - Två tonåringar döms till flera års fängelse för mordet på John Hron den 17 augusti.
17 november - Södra Sverige drabbas av en kraftig snöstorm, vilket medför många strömavbrott och att många arbetsplatser och skolor tvingas vara stängda.
25 november - Irland säger efter folkomröstning ja till att tillåta skilsmässa.
28 november - 25-åriga Annika Sörenstam får priset för årets bästa svenska sportprestation.
8 december - Carl Bildt utses till chef för återuppbyggnadsarbetet och fredssamordnare i Bosnien.
14 december
- 500.000 julkort från brandkåren till Sveriges hushåll måste tryckas om, eftersom ordet "inte" har fallit bort och uppmaningen på dem lyder "Glöm ljusen!".
- Daytonavtalet, som gör slut på kriget i före detta Jugoslavien, undertecknas i Paris av Bosniens, Kroatiens och Serbiens presidenter.
15 december - EU:s toppmöte i Madrid beslutar att införa euron som gemensam valuta från och med 1 januari 1999.
22 december - Göteborgs tingsrätt menar, att lagen mot politisk uniform strider mot grundlagen och friar en yngling, som burit en armbindel med ett hakkors.
31 december - Sveriges Radio sänder för sista gången TT-nyheter.
Det svenska läkemedelsföretaget Pharmacia och det amerikanska Upjohn går samman och bildar Pharmacia & Upjohn.
Försvarsministern säger nej till en utredning om svenskt NATO-medlemskap.
Socialdemokraternas och vänsterpartiets ekonomiska samarbete avbryts, varpå socialdemokraterna söker sig till centerpartiet istället.
Målsättningen att ha en stark svensk försvarsindustri överges. Nu köper försvaret istället det mest prisvärda alternativet.
Flera tusen svenska gymnasieelever strejkar i några dagar, i protest mot skolnedskärningar och sänkta studiebidrag.
Rysk-svenska handelskammaren bildas.
Sverige kallar hem sin Nigeriaambassadör i protest mot avrättningar av regimkritiker i Nigeria.

Födda

12 mars - Bobby Äikiä, svenskt uppmärksammat mordoffer.

Avlidna

Första kvartalet

22 januari
- Rose Kennedy (Rose Fitzgerald Kennedy), amerikansk mor till president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Edward Kennedy samt maka till Joseph Kennedy.
- Tore Westlund, svensk musiker (klarinett och saxofon).
25 januari - Fritjof Hellberg, svensk skådespelare.
29 januari - Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare.
5 februari - Per Edvin Fälting, svensk dykare, ledare av bärgningen av regalskeppet Vasa.
1 februari - Bengt-Göran Gauffin svensk journalist.
14 februari - Leif Reinius, svensk arkitekt.
22 februari - Karl-Arne Holmsten, svensk skådespelare.
23 februari - James Herriot, engelsk veterinär och författare.
10 mars - Dicky Zulkarnaen, indonesisk skådespelare.
28 mars - Baltimora, eg. Jimmy McShane, irländsk musiker.

Andra kvartalet

2 april - Hannes Alfvén, svensk fysiker, nobelpristagare.
14 april - William Lind, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
16 april - Iqbal Masih, pakistansk skuldslav, mördad.
23 april - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
25 april - Ginger Rogers, amerikansk skådespelare och dansör.
5 maj - Michail Botvinnik, sovjetrysk världsmästare i schack.
9 maj - Alf Henriksson, svensk författare och historiker.
12 maj - Karl Vennberg, svensk poet och kulturjournalist.
18 maj - Börge Krüger, svensk-dansk dansare och skådespelare.
24 maj - Harold Wilson, brittisk politiker, premiärminister 1964-1970 och 1974-1976.
8 juni - Erik Beckman, svensk författare.
9 juni - Acharya N.G. Ranga, indisk politiker.
14 juni - Roger Zelazny, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.
22 juni - Yves Congar, fransk romersk-katolsk präst, dominikan, teolog, kardinal.
23 juni - Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
29 juni - Lana Turner, amerikansk skådespelare.

Tredje kvartalet

3 juli - Pancho Gonzales, amerikansk tennisspelare.
4 juli - Lars Brising, civilingenjör, konstruktör av J 29.
11 juli - Stig Bergendorff, svensk skådespelare, författare, regissör, manusförfattare, kompositör och textförfattare.
17 juli - Juan Manuel Fangio, argentinsk racerförare.
20 juli - Ernest Mandel, belgisk politiker, trotskist.
21 juli - Gunde Johansson, svensk vissångare.
3 augusti - Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
5 augusti - Harald Lundquist, svensk kompositör, orkesterledare och sångare.
13 augusti - Mickey Mantle, amerikansk basebollspelare.
17 augusti
- Per Gunvall, svensk regissör och manusförfattare.
- John Hron, svensk pojke som mördades av nynazister, mottagare av Stig Dagerman-priset.
18 augusti - Gunnar Svensson, svensk kompositör, pianist och sångare.
23 augusti
- Johan Bergenstråhle, svensk teater- och filmregissör.
- Dwayne Goettel, kanadensisk musiker, medlem Skinny Puppy.
25 augusti - Johannes Antonsson, svensk centerpolitiker, halländsk landshövding.
2 september - Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare.
5 september - Ebba Lindqvist, svensk författare.
6 september - Tosse Bark, svensk kompositör, musiker, sångare och skådespelare.
15 september
- Gunnar Nordahl, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li.
- Rien Poortvliet, nederländsk konstnär.

Fjärde kvartalet

1 oktober - Lennart Palme, svensk manusförfattare och reklamkonsult.
4 oktober - Mona Åstrand, svensk skådespelare.
9 oktober - Alec Douglas-Home, brittisk politiker, premiärminister 1963-1964.
21 oktober
- Nils Hövenmark, svensk deckarförfattare, apotekare samt radioröst
- Ture Königson, svensk folkpartistisk riksdagsledamot.
22 oktober - Kingsley Amis, brittisk författare.
1 november - Lennart Stendahl, svensk radioman.
4 november - Yitzak Rabin, Israels premiärminister.
25 november - Helge Hagerman, svensk skådespelare, vissångare, regissör, och producent.
2 december - Robertson Davies, kanadensisk författare.
18 december - Konrad Zuse, tysk konstruktör av den första fungerande datorn.
23 december - Olof Rydbeck, svensk f.d. radiochef och ambassadör.
25 december - Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare.
30 december - Katarina Taikon, svensk författare.

Nobelpris

Fysik
- Martin L Perl, USA
- Frederick Reines, USA
Kemi
- Paul J Crutzen, Nederländerna
- Mario J Molina, USA
- F Sherwood Rowland, USA
Medicin
- Edward B Lewis, USA
- Christiane Nüsslein-Volhard, Tyskland
- Eric S Wieschaus, USA
Litteratur - Seamus Heaney, Irland
Fred
- Joseph Rotblat, Storbritannien
- Pugwash Conferences on Science and World Affairs, Kanada
Ekonomi - Robert E Lucas Jr, USA

Gourt Home::Gourt :: 1995

Händelser

Födda

Avlidna

Första kvartalet

Andra kvartalet

Tredje kvartalet

Fjärde kvartalet

Nobelpris