Händelser

• 1 januari - Tidaholms stadsprivilegium börjar gälla.
• 5 januari - Före detta kyparen Alfred Ander rånmördar en kassörska på växelkontoret i Stockholm.
• 9 januari - Värmlänningarne, den första svenska långfilmen, har premiär.
• 23 januari - Svenska Kommunalarbetareförbundet bildas.
• 31 januari - Ulrich Salchow vinner VM i konståkning för nionde gången.
• 9 februari - Så gott som all svensk sprittillverkning samlas i ett bolag: Reymersholms gamla spritförädlings AB.
• 15 februari - LM Ericsson har nu installerat en telefoncentral i Paris.
• 23 februari - Förslag om utredning av totalt rusdrycksförbud faller i den svenska riksdagen.
• 2 mars - Turbinerna i Trollhätte kraftverk startas.
• 7 mars - Första etappen av linbanan i Åre invigs.
• 15 mars - Hjalmar Bergmans roman Hans nåds testamente utkommer.
• 7 april - Hinke Bergegren håller föredraget Kärlek utan barn och döms därför till fängelse.
• 8 april - Den första svenskbyggda flygmaskinen visas på stadshotellet i Landskrona.
• 11 april - Karolinska förbundet bildas av försvarsvänliga historiker, för att främja forskningen och öka kännedomen om Karl XII:s tid.
• 29 april
  • Strindbergsfejden utbryter. August Strindberg angriper 1890-talsförfattarna, särskilt Verner von Heidenstam och förlöjligar Sven Hedin. Han kritiserar också kungamakten, byråkratin, Svenska akademien och kyrkan. Han får mothugg av de konservativa, men stöds av arbetarrörelsen. C:a 300 debattörer skriver under 16 månader 465 inlägg och fejden leder till förändrade relationer mellan liberaler och socialister.
  • Svenska sällskapet för rashygien bildas.
• 1 maj - The National Association for the Advancement of Colored People (N.A.A.C.P.) bildas i New York. Organisationen blir en föregångare i kampen för de svartas mänskliga rättigheter i USA.
• 31 maj - Sydafrikanska Unionen proklameras. Unionen består av Kapkolonin, Natal, Transvaal och Oranjefristaten. I det första valet vinner South African Party över Unionspartiet, och boergeneralen Louis Botha blir premiärminister.
• 27 juni - Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) bildas av syndikalistiska utbrytare ur LO, eftersom dessa är missnöjda med LO efter storstrejken.
• 2 juli - Den svenska riksdagen antar Lex Hinke om förbud för information om preventivmedel.
• 12 juli - En svensk expedition landstiger på Spetsbergen, för att annektera en del av ön för svensk räkning, eftersom man vill utvinna kol där.
• 17 juli - Den danske flygaren Svendsen blir den förste att flyga över Öresund, från Köpenhamn till Malmö.
• 16 augusti - Man gör den svenska annekteringen på Spetsbergen officiell, genom att uppsätta en ny "annekteringsskylt", varefter expeditionen ger sig av hemåt.
• 17 augusti - Alfred Ander döms för rånmord till döden, vilket blir den sista dödsdomen, som utfärdas i Sverige.
• 22 augusti - Japan annekterar Korea och döper landet till Cho-sen.
• 24 augusti - Flygbaronen Carl Cederström lyckas i sitt andra försök att flyga över Öresund. Första försöket den 7 juli misslyckades på grund av kylarkrångel.
• 4 september - Andra Internationalen håller kongress i Malmö.
• 16 september - Mexiko deklarerar sin självständighet.
• 18 september - Carl Cederström företar sin första flygning över Gärdet i Stockholm.
• 5 oktober - Revolution i Portugal igångsatt av armén och flottan. Kung Manuel II tvingas fly till Storbritannien. En republik proklameras med författaren Theophilo Braga som landets första president.
• 15 oktober - Ernst Rolf skivdebuterar i Stockholm, då han sjunger in tre titlar och tjänar 75 kronor. Titlarna ges ut året därpå som tre enkelsidiga plattor.
• 10 november - Konglig Elektrosektionen vid KTH bildas vid ett konstituerande möte kl 19:15.
• 18 november - Hundratals kvinnor demonstrerar utanför parlamentet i London i protest mot att premiärminister Herbert Asquith avvisat ett förslag som förordar kvinnlig rösträtt. Några av kvinnorna med suffragettledaren Emmeline Pankhurst i spetsen försöker bryta sig in i parlamentet men stoppas av polis. Demonstrationen urartar i kravaller över 100 kvinnor arresteras och misshandlas brutalt av polisen. Händelsen har gått till historien som Svarta Fredagen.
• 23 november - Den sista avrättningen i Sverige verkställs då Alfred Ander (dömd den 17 augusti) avrättas med giljotin (enda gången sådan användes i Sverige) på Långholmen i Stockholm. Avrättningen utförs av A. G. Dalman, Sveriges siste skarprättare.
• 3 december - Det första barn- och ungdomsbiblioteket öppnar i Stockholm på privat initativ.
• 9 december - De svenska prästernas tionde avskaffas.
• Sveriges första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot, socialdemokraten Gertrud Månsson, väljs i Stockholm.
• Gideon Sundbäck, svensk bosatt i USA, får patent på blixtlåset.
• De svenska bankerna börjar organisera sina emissioner i emissionsbolag.
• Den svenske generalstabschefen överlägger med sin tyska motsvarighet i Berlin.
• Svenska skidförbundet arrangerar de första svenska mästerskapen i skidåkning.

Födda

• 5 januari - Jack Lovelock, nyzeeländsk läkare och idrottsman.
• 8 januari - Galina Ulanova, rysk ballerina.
• 11 januari - Trygve Bratteli, norsk regeringschef.
• 18 januari - Roland Svensson, svensk författare och konstnär.
• 20 januari - Åke Söderblom, svensk skådespelare.
• 23 januari - Django Reinhardt, belgisk-fransk jazzgitarrist.
• 28 januari - Adina Mandlová, tjeckisk skådespelare.
• 30 januari - C. Subramaniam, indisk politiker.
• 8 februari - Stig Järrel, svensk skådespelare.
• 9 februari
  • Gun Adler, svensk skådespelare.
  • Jacques Monod, fransk biokemist, nobelpristagare.
• 16 februari - Börje Larsson, svensk regissör, manusförfattare, sångtextförfattare och skådespelare.
• 17 februari - Walter Sarmell, svensk skådespelare och inspicient.
• 19 februari - Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.
• 24 februari - Marianne Löfgren, svensk skådespelare.
• 26 februari - Nils Gustafsson, svensk kyrkoherde och skådespelare.
• 1 mars - David Niven, brittisk skådespelare.
• 6 mars - Arthur Österwall, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).
• 8 mars - Claire Trevor, amerikansk skådespelare.
• 11 mars - Jacinta Marto, portugisiskt helgon.
• 14 mars - Torvald Gahlin, svensk skämttecknare.
• 20 mars - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
• 23 mars - Akira Kurosawa, japansk filmregissör.
• 24 mars - Richard Conte, amerikansk skådespelare.
• 28 mars - Ingrid, svensk prinsessa.
• 6 april - Gudrun Brost, svensk skådespelerska.
• 11 april - Karl Vennberg, svensk författare.
• 12 april - Ramaswamy Venkataraman, Indiens president 1987-1992.
• 23 april - Simone Simon, fransk skådespelerska.
• 26 april - Erland von Koch, svensk kompositör.
• 7 maj - Arne Geijer, svensk LO-ordförande.
• 19 maj - Helge Hagerman, svensk skådespelare, vissångare, regissör, och producent.
• 23 maj
  • Scatman Crothers, amerikansk skådespelare.
  • Artie Shaw, amerikansk klarinettist och orkesterledare.
• 24 maj - Gunnar Ekwall, svensk skådespelare.
• 25 maj - Lars Seligman, svensk skådespelare.
• 26 maj - Imi Lichtenfeld, israeilisk militär.
• 1 juni - Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.
• 3 juni - Paulette Goddard, amerikansk skådespelerska.
• 11 juni - Jacques-Yves Coustaeu, fransk oceanograf.
• 14 juni - Harry Brandelius, svensk vis- och populärsångare.
• 22 juni
  • Peter Pears, brittisk tenor.
  • Konrad Zuse, tysk konstruktör av den första fungerande datorn.
• 23 juni
  • Jean Anouilh, fransk författare.
  • Gordon B. Hinckley, president (profet) för Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga.
• 7 juli - Olle Björling, svensk musiker (saxofon).
• 11 juli - Ludwig Stumpfegger, tysk SS-läkare; Adolf Hitlers personlige kirurg 1944-1945.
• 15 juli - Ronald Binge, brittisk kompositör och textförfattare.
• 16 juli - Olle Janson, svensk skådespelare.
• 1 augusti
  • Erik Lönnroth, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien 1962-2002.
  • Gerda Taro, tysk journalist och krigsfotograf.
• 5 augusti - Erik Lindegren, svensk författare.
• 6 augusti - Charles Crichton, brittisk filmregissör.
• 9 augusti - Robert van Gulik, holländsk deckarförfattare, doktor i sinologi och diplomat.
• 15 augusti - Signe Hasso, svensk-amerikansk skådespelerska.
• 28 augusti - Moder Teresa, katolsk nunna. Mottagare av Nobels fredspris.
• 3 september - Maurice Papon, fransk krigsförbrytare i Vichy-regeringen.
• 8 september - Jean-Louis Barrault, fransk skådespelare.
• 11 september - Carin Lundquist, svensk skådespelare.
• 14 september - Lasse Dahlqvist, svensk kompositör, vissångare och skådespelare.
• 16 september - Erich Kempka, Hitlers personlige chaufför från 1936.
• 26 september - Gösta Bernhard, svensk skådespelare.
• 28 september - Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör.
• 1 oktober - Bonnie Elizabeth Parker, amerikansk bankrånare.
• 4 oktober - Selina Chönz, schweizisk, rätoromanskspråkig barnboksförfattare.
• 12 oktober - Luise Rainer, österrikisk skådespelare.
• 13 oktober - Claes Gill, norsk skådespelare.
• 19 oktober - Subramanyan Chandrasekhar, indisk astrofysiker, nobelpristagare.
• 21 oktober - Birger Lundquist, svensk tecknare.
• 27 oktober - Jack Carson, amerikansk skådespelare.
• 5 november - Else Heiberg, norsk skådespelare.
• 6 november - Erik Ode, tysk skådespelare.
• 26 november - Cyril Cusack, irländsk skådespelare.
• 1 december - Alicia Markova, brittisk ballerina.
• 8 december - Arne Nyberg, svensk skådespelare.
• 10 december - Tore Westlund, svensk musiker (klarinett och saxofon).
• 13 december - Van Heflin, amerikansk skådespelare.
• 15 december - John A. Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
• 19 december - Jean Genet, fransk författare.
• 27 december - Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.
• 29 december - Ruth Hall, amerikansk skådespelare.

Avlidna

• Februari - Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
• 9 mars - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
• 21 april - Mark Twain, amerikansk författare.
• 26 april
  • Bjørnstjerne Bjørnson, norsk diktare, nobelpristagare i litteratur 1903.
  • Garretson Gibson, Liberias president 1900-1904.
• 6 maj - Edvard VII av England, kung av Storbritannien 1901-1910.
• 27 maj - Robert Koch, tysk bakteriolog nobelpristagare.
• 4 juli - Giovanni Schiaparelli, italiensk astronom.
• 13 augusti - Florence Nightingale, brittisk sjuksköterska.
• 20 november - Leo Tolstoj, rysk författare.
• 30 oktober – Henri Dunant, Röda Korsets grundare, nobelpristagare.
• 27 december - Egil Unander-Scharin, svensk industriman och affärsman.

Nobelpris

• Fysik - Johannes Diderik van der Waals, Nederländerna
• Kemi - Otto Wallach, Tyskland
• Medicin - Albrecht Kossel, Tyskland
• Litteratur - Paul Heyse, Tyskland
• Fred - Internationella fredsbyrån

1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910年 | 1910 | 1910년 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | พ.ศ. 2453 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910 | 1910年